never mess with sunday

det är alldeles för mycket plugg, alldeles för mycket lägenhet, alldeles för mycket tid ifrån Lukas. hatar att jag knappt hinner prata med honom innan jag ska sova. hatar också att jag inte kan röra mig ordentligt, hatar att jag fortsätter gå på idrottsmed, hatar att mitt högra knä är dubbel storlek, hatar att jag gråter över allt. hatar att det för tillfället känns som en evighet tills det att jag kan pusta ut.



e

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0